Page 21 - Digital VF 2018 - 6 html

FOTO: NIKLAS ARONSSON

Trutkomplexet här representerat av två medel-
havstrutar i bakgrunden och en rödnäbbad trut
närmast. Spanien, juni 2017.

FOTO: JOHN LARSEN
exempel öar kontra fastland eller olika många olika uppfattningar om hur dessa upphov till dagens utbredningsmönster,
kontinenter) skulle mötas. kan appliceras på artavgränsningar. med varierande grad av reproduktiv isole-
Med avsikt att förbättra taxonomiska ring mellan olika par av taxa.
bedömningar enligt det biologiska artbe- TRUTAR Resultat från studier av mitokondriellt
greppet utarbetade nyligen en grupp fors- Grå- och silltrutskomplexen utgör ett DNA uppvisar ett extremt komplext
kare en metod som går ut på att kvantifiera klassiskt exempel på en så kallad ”ringart”. mönster för de olika så kallade ”vithuvade
och ”poängsätta” skillnader i fjäderdräkt, Denna term syftar på en art som spridit sig trutarna”. Två huvudgrenar har identifie-
form (biometri), sång, biotopval, beteende från ett ursprungsområde åt olika håll runt rats. Den första grenen omfattar gråtrut,
och utbredningsmönster mellan ett brett ett geografiskt område, i det här fallet runt vittrut (från Island; oskiljbar från gråtrut),
urval av sympatriska arter (det vill säga jordklotet, med kontinuerligt genflöde havstrut (med delvis samma genvarianter
tveklöst olika arter som häckar i samma mellan angränsande populationer i kedjan. som gråtrut, dock ej samma som delas
geografiska område), och därefter jämföra Där cirkeln sluts och de expanderande med vittrut), medelhavstrut och armenisk
de sammanlagda ”poängen” hos dessa med ändpopulationerna möts visar det sig trut. Den andra grenen omfattar kaspisk
allopatriska taxa (alltså sådana som före- emellertid, enligt denna modell, att de ”på trut (uppdelad i två grupper), gråtrut (en
kommer i olika geografiska områden). På vägen” divergerat så mycket att de är re- annan genvariant än på den förstnämnda
så sätt menade författarna att man skulle produktivt isolerade från varandra. Detta huvudgrenen; delvis uppblandad med
få ett mer objektivt mått på artskillnader, har emellertid – i flera artiklar baserade på genvarianter från silltrut av underarten L.
som skulle kunna användas för att av- genetiska analyser – visat sig vara fel när f. heuglini), silltrut (huvudsakligen under-
gränsa arter på ett konsekvent sätt. Förfat- det gäller dessa trutar. Istället finns belägg arterna fuscus, intermedius och graellsii,
tarna uteslöt avsiktligt genetiska data, med för att de olika arterna utvecklats inom senare ”brittisk silltrut”, men även en del
motiveringen att kunskapen om genetiska flera geografiskt separerade områden och genvarianter från heuglini och taimyren-
data är bristfällig, och att det råder så sedan spridits i olika riktningar för att ge sis/barabensis), kelp-trut och en ”svärm”

vår fågelvärld | 6.2018 21