Page 20 - Digital VF 2018 - 6 html

FORSKNING Fåglarnas släktskap, del 2

Taxonomi

& systematik

Det här är Per Alströms andra artikel om
artbegreppet och fåglarnas systematik. Den
första delen publicerades i Vår Fågelvärld
nummer 4 2018. Ha gärna den i bakhuvudet när
du börjar läsa denna. En tredje och avslutande
del kommer i nästa nummer. Kanadatrut.

text Per Alström

lla artavgränsningsproblem föredrar, avgränsar sådana taxa med hjälp giltigheten hos olika taxa. Exempelvis sär-
bottnar i det faktum att artbild- av olika egenskaper, oftast i huvudsak skiljer Mayr & Greenway (1961) 41 taxa av
ning är en gradvis process. Men baserade på utseende. Cracrafts fyloge- ärlor i Palearktis, medan Alström & Mild
Amycket av oenigheten mellan netiska artbegrepp är unikt bland de här (2003) endast accepterar 30 av dessa.
förespråkare för olika artbegrepp grundar diskuterade artbegreppen genom att det
sig i principerna för hur man avgränsar anger hur de minsta taxonomiska enheter- SOM REDAN NÄMNTS, är alla ”diagnosti-
de namngivna enheter som inte omfattar na ska avgränsas, nämligen den minsta cerbara” taxa olika arter enligt Cracrafts
några namngivna undergrupper, det vill grupp som uppvisar unika karaktärer. artdefinition, medan tillämpningen av det
säga arter enligt vissa, respektive mono- Förespråkare för det biologiska artbegrep- biologiska artbegreppet kräver tolkning
typiska arter och underarter av polytyp- pet följer sällan strikta regler men har ofta av graden av reproduktiv isolering mellan
iska arter enligt andra. Alla taxonomer, som rättesnöre att minst 75 procent av olika taxa för att avgöra om ett visst taxon
oberoende av vilket artbegrepp de alla individer (åtminstone av ett av könen) är en egen art eller en underart av en
ska vara urskiljbara. Om de istället endast polytypisk art. Detta är subjektivt när det
erkände taxa med unika egenskaper skulle gäller taxa vars utbredningar är parapa-
Tidigare publicerat i Fauna och Flora
alla taxonomer, oavsett vilket artbegrepp triska, alltså ligger ”vägg i vägg”, eller
Längre versioner med faktarutor, ordför- de föredrar, i teorin erkänna samma sådana som möts i hybridzoner av olika
klaringar och referenser av Per Alströms minsta namngivna grupper. I realiteten bredd, tidsmässiga placeringar (hybridzo-
bägge artiklar i Vår Fågelvärld har
publicerats i tidskriften Fauna och Flora är emellertid avgränsningen av allopat- ner förskjuts ofta) och med olika grad av
4/2014 och 1/2015, och en sammansla- riska taxa (taxa som förekommer i olika hybridisering. Det är ännu mer spekulativt
gen version av artiklarna finns på webben geografiska områden) ofta högst subjek- att försöka förutse vad som skulle hända
på följande adress: goo.gl/zD7CQn tiv, vilket framgår av att olika taxonomer om allopatriska taxa, det vill säga sådana
ofta har skilda uppfattningar beträffande med geografiskt åtskilda utbredningar (till

20 vår fågelvärld | 6.2018