Page 47 - Digital VF 2018 - 6 html

RESEREPORTAGET Nya Kaledonien

så hårt drabbade av gruvdrift och efterföljande
erosion som Nya Kaledonien. De politiska konflik-
terna mellan kanaker och kaldocher gäller dock
inte så mycket nickelbrytningens vara eller inte
vara. Istället handlar det om makten över gruvorna.
Kanakerna motsätter sig att franska och multinatio-
nella företag äger företagen; de vill istället ta över
makten och sedan öka gruvdriften ytterligare för att
utveckla Nya Kaledonien som självständig nation.
Hur det än blir lär naturen få betala priset.

SENT OM NATTEN glider en fågel över vägen. Den
glimmar till i strålkastarskenet och sekunden
senare är den borta. Jag både såg och inte såg den.
Men det var en östlig tornuggla, och jag hajar till
eftersom den nykaledoniska natten är ett gäckande Gulbukig flugskvätta (Yellow-bellied flyrobin) tillhör familjen sydhakar och är endemisk i Nya
och trolskt rike. Vem vet vad som fortfarande ruvar Kaledoniens skogar.
i mörkret i landets avlägsna delar? Det internatio-
nella ornitologisamfundet är genuint tvehågset när
det gäller några av Nya Kaledoniens minst kända
fågelarter; kanske är det, trots allt, för tidigt att
kasta in handduken och förklara dem som officiellt
utgångna.
Nyakaledoniennattskärran är en av dessa arter
om vilket ytterst lite är känt. En annan enigmatisk
fågel är sotuggleskärran också den endemisk för
Nya Kaledonien. Den första sotuggleskärran insam-
lades år 1880 utanför byn Païta – just där tornugglan
nyss flög över vägen – och ytterligare en sköts vid
ungefär samma ställe 1960. Möjliga observationer
gjordes så sent som för tjugo år sedan, men efter det
saknas trovärdiga rapporter.
En annan art som hänger med i några faunistiska
listor, om än inte längre i verkligheten, är nykale-
donienlorikiten, som inte säkert observerats sedan
1916. Gissningsvis utmärks den av könsdimorfism, Exploateringen av landskapet i jakten på nickel syns tydligt. Som stora röda sår.
men hur hannarna är tecknade är de ingen som vet
eftersom de enda nykaledonienlorikiter man känner
till är två honor vilka insamlades 1859. En av dem
är för övrigt försvunnen, men den andra är i tryggt
förvar och njuter den eviga vilan i ett skåp på natur-
historiska museet i Paris.
Minst elva fågelarter har utrotats på Nya Kaledo-
nien efter Cooks besök, men de flesta torde ha stru-
kit med långt tidigare. Som vanligt är det kvartetten
med katter och råttor, hundar och grisar som är di-
rekt ansvariga. Fast skogshuggning, återkommande
bränder och, inte minst, alla nickelgruvor bidrar på
sitt sätt till att underminera faunan och floran.

EN AV VÄGARNA som korsar Grand Terre, meandrar
sig över bergen från Farino via Sarraméa till Hou-
aïlou. Flera intressanta skogar finns där och det är
dessutom ett bra område för kagu. Fast det är inte
den jag söker nu, utan den andra av Nya Kaledoni- Nyakaledonienhöken är endemisk med starkt gula ögon och en fjäderdräkt i vitt, grått och
ens superkändisar i fågelvärlden. blått.

vår fågelvärld | 6.2018 47